jag kom ut och sprang förrut! dock bara en kortare sväng eftersom det alltid ska vara nånting i min kropp som jävlas med mig. idag var det örat som det blev lock för så fort jag började flåsa. galet frustrerande att höra sina flåsande andetag tio ggr högre än vanligt. jag höll seriöst på att bryta ihop, krypa in under en gran och gråta. så det vara bara att vända om hem! aja, alltid en liten prestation.

nu sitter jag här efter att i två minuter försökt mig på matte c. en sekund till och jag hade slitit håret av mig, skrikit och stampat på matteboken. fyhelvete, matte är verkligen inte mitt ämne.