jag vill bara äta.

jag hatar att gå o klippa mig.
det börjar alltid med att man möts av sin egen spegelbild o man tänker: whata.....visar jag mig verkligen ute såhär? man fäller en liten tår.
humöret o självkänslan ligger på minus o klippning tar sin början. man börjar mer eller mindre se ut som en dränkt katt.
klippningen kommer in i sin andra fas o man börjar se lite vibbar av en frisyr. tankarna går nu lite mer: jamen det här kanske inte blir så tokigt.
BANG! frisören går loss på staylingen o plötsligt ser man ut som en gammal 80-talsrockare som ställt sig ute i duggregn. va faaan håller hon på med? är en tanke som gärna kommer fram.
med ett tack o ett artigt leende springer man sedan därifrån, i hopp om att ingen man känner ska hoppa fram.
väl hemma tar man sig genast fram till duschen o tvättar bort de 3 burkar vax som finns i håret o försöker förjäves att åstadkomma något man kan kalla frisyr.

så jaa, nu sitter jag här. nyklippt. med 290 spänn mindre i fickan o ett humör som ligger på minus tusen.
jag vill bara äta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0